Ur form

Då det blev en talande tystnad på twitter efter att jag hade utlyst en söndagsrunda så smet jag iväg, tio minuter senare än vanligt och skojade till hela rundan genom att köra den åt andra hållet.


Rundan är förvisso bara 40km lång men satan i gatan vilken träningsvärk jag har i benen idag efter två dagars fixienötande med dubbdäck och världens tyngsta cykel. I lördags tillsammans med Rytz, Viktor, Peffen, Lisa Nordén och David vilket gjorde benen lite halvslitna, så gårdagskvällens pass mosade ur det sista ur pinnarna. Snitthastigheten stannade på enorma 22km/h men de partier av DÖDSis som fortfarande finns sänker ju den avsevärt, även med dubb.

Får nog bli lite källarcykling ikväll även fast jag måste hoja ute mer nu om jag ska orka med 271km i april. Det är ju faktiskt en viss skillnad har jag insett, cykling i verkligheten är tyvärr nödvändigt om jag ska kunna hålla ett vettigt tempo utomhus nere i Ardennerna.

Har inte käkat fikabröd eller godis sen nyårsafton och jag måste säga att det har gått över förväntan. Bara jag inte smakar på läckerheterna funkar det ju. Igår var det prisutdelning för 2012 års viktigaste tävling, Semla100, där jag satt med min kaffe (med mjölk) och kastade längtansfulla blickar på de som satt och slafsade i sig bulle, grädde och mandelmassa. Målet på sub80kg till den 20:e april vete tusan om jag kan fixa men nu är det slut på snusket. Sex kilo ska bort!